Konsten att underhålla en buss fylld med pensionärer

För er som inte visste det åkte jag Drömbussen  på semestern. Det var aznaiz, mycket roligare och lättare än jag hade väntat att åka så långt. Vår guide John (heja heja) drog ett par roliga skämt under resan som jag då försökte blogga om (men det gick inte för att jag hade stängt av roaminggrejen, och sen gick den av någon anledning inte att sätta på igen förrän jag kom tillbaka till Sverige, men men..).

Det jag minns bäst var följande. John hade som tradition att spela varje lands nationalsång när vi passerade gränsen. Efter Danmark, Tyskland och Tjeckien hade vi fattat systemet, så när vi åkte över till Österrike och han spelade en pampig låt så anade vi vad som komma skulle.

Men. När han lite skämtsamt frågade "gissa vilken låt det var jag spelade nu?" och alla trött suckade "Österrikes nationalsång.." så skrek han alldeles FÖR nöjt i micken "nähä! Det var Bangladesh! Men nu kommer däremot Österrikes...!"

Lustigkurre där. Troligen är detta något han gör varje färd, men det var roligt ändå.

Här har vi en bra bild på John.

Ps. Det var verkligen Bangladeshs på riktigt.